(Här är motocross, freestyle där man gör olika trix och kör)

Nu hade jag tänkt att berätta lite om mitt intresse för motocross. Som är en (grym) sport där man kör på en cross, på en banan och tävlar o.s.v. För er som inte vet, sök på det bara.

Min lillebror kör motocross och det var egentligen så jag började med det oxå. Jag körde i ungefär 7 långa underbara år. För mig var (är) motocross det bästa som finns! Sedan en dag på en träning när jag hoppade, så landade jag fel och ramlade av och blev liggandes på marken. Jag fick åka till sjukhuset. Jag fick då beskedet att jag hade fått en ryggskada och att jag omedelbart var tvungen att sluta att köra motocross. Mot smärtan av att lämna det jag verkligen älskade gjorde jag det. Jag kommer ihåg den där sista gången jag körde, den känslan, just det ögonblicket.
Nu sådär drygt två år senare ångrar jag att jag inte fortsatte köra. Ja det hade då menat att min ryggskada hade blivit ännu värre, men när jag slutade köra var det som mitt hjärta blev halvt. Jag har provat men värken kommer snabbt efteråt. Jag ångrar att jag inte fortsatte köra eftersom jag gav upp. Men det är aldrig försent, och kanske kommer jag tillbaka och är bättre än förr. Eller så var detta mitt öde?  
Jag pratar inte mycket (om alls) om motocross (skadan) eftersom det påverkade mitt liv så enormt. Och varje gång jag tänker på det, saknar jag allt. Efter det fick jag förståelse för mycket och insåg vem jag var. Så jag kan inte lova er att ni kommer få läsa jätte mycket mer om motocrossen (för mig) eftersom det tar emot så mycket smärta att ens tänka (skriva) just detta inlägget.
Men ni ska veta, att jag älskar motocross och utan motocrossen. Vem vet vad jag skulle ha varit?